Jag vet att det bara är nåt tillfälligt det jag känner, men kan inte hjälpa att jag känner mig fet, ful och dum och oönskad typ. :( Allt e bara fel! Sen nästa stund är man glad igen...
Ibland vill jag bara kunna stänga av alla känslor....bra som dåliga. Lite som en vampyr. ;P
Bäst mår jag nog när jag har folk omkring mig...men man kan ju inte vara med folk hela tiden heller. Vilket är ett dilemma känns det som. Förut hade jag ingenting alls emot att vara ensam mesta delen av tiden, har alltid varit något utav en ensamvarg. Nu vill jag vara social mest hela tiden i stället, även om det bara är liksom på sidan av eller hur man ska säga. Vilket är jobbigt då alla inte vill umgås hela tiden. Eller inte kan...
Får hoppas jag kan rycka upp mig tills på fredag i alla fall då det är ovvesittning på Rindi...det är ju en hel del roligt folk som ska dit...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar